Historien om Vasaskeppet
Historien om Vasaskeppet
Vasaskeppet är ett av de mest kända svenska skeppen genom historien. Det byggdes under Gustav II Adolfs regeringstid och var tänkt att bli en imponerande symbol för Sveriges styrka och makt på sjön. Men, som de flesta vet, Vasaskeppet sjönk nästan omedelbart efter att det sjösatts och blev en katastrof för kronan.
Sverige behöver en modern flotta
Skeppets historia började i slutet av 1620-talet när Gustav II Adolf beslutade att Sverige skulle behöva en modern flotta för att skydda sina intressen på Östersjön. Vasaskeppet skulle vara en del av denna flotta, och byggandet av det började år 1626 på en varv i Stockholm.
Skeppet var enormt, 69 meter långt och 48 meter högt, med en kapacitet på cirka 1200 ton. Det var också mycket högre än andra skepp på den tiden, med två stora kanondeck och ett mindre fördäck för mindre kanoner.
Men byggandet av skeppet var inte utan problem. Konstruktören Henrik Hybertsson, som ansvarade för projektet, dog plötsligt 1627, och arbetet med skeppet försenades av olika orsaker. Enligt vissa källor var det svårt att hitta tillräckligt med trä, medan andra menar att skeppet var för stort för att byggas på Stockholmsvarvet.
Få tips på de bästa eventen i Stockholm
I våra mailutskick har vi sammanställt massor av kul som händer i Stockholm. Bland annat kan du se fram emot:
– Ta del av exklusiva erbjudanden från restauranger, hotell och upplevelser.
– Få förhandsinformation när nya roliga event händer.
– Få personliga tips baserat på dina intressen.
Du behöver bara fylla i din mail nedan för att komma igång!
Klar för sjösättning år 1628
Men trots dessa hinder var Vasaskeppet äntligen klart att sjösättas den 10 augusti 1628. En stor folkmassa hade samlats för att bevittna händelsen, och skeppet var lastat med allt som behövdes för dess jungfrutur – inklusive cirka 130 kanoner.
Skeppet sjönk emellertid nästan omedelbart efter att det lämnat hamnen. Orsaken var en kombination av olika faktorer: skeppet var för högt och tungt, vilket gjorde det instabilt, och seglen var för stora för att bäras av vinden. Dessutom hade skeppet inte testats tillräckligt noggrant innan det sjösattes.
Av de cirka 150 personer som befann sig ombord på Vasaskeppet vid sjösättningen dog cirka 30 personer när skeppet sjönk. De övriga lyckades rädda sig själva genom att simma eller klättra upp på de delar av skeppet som fortfarande var över vattenytan.
Varför sjönk Vasaskeppet?
Efter katastrofen hölls en utredning för att ta reda på orsakerna till olyckan. Både skeppsbyggarna och kronan fick kritik för att ha brustit i sin omsorg om skeppet och dess besättning. Men, trots denna förlust och förlusten av en betydande del av kronans investering i skeppet, fortsatte byggandet av den svenska flottan, och Vasaskeppet blev till sist upphöjt till symbol för den svenska sjömakten.
Under århundradena som följde sjönk skeppet djupare ner i Stockholms hamnbotten, och blev till slut helt bortglömt. Men, i slutet av 1950-talet hittades Vasaskeppet på nytt under en arkeologisk utgrävning. Det visade sig att skeppet hade bevarats i mycket gott skick tack vare det kalla vattnet och brist på syre i hamnen.
Bärgning och museum
Skeppet bärgades från hamnbotten och en enorm restaureringsinsats påbörjades. Vasamuseet byggdes speciellt för att hysa skeppet och dess omgivning. Museet öppnade för allmänheten 1990 och är idag en av Stockholms mest populära turistattraktioner.
Vasaskeppet är nu inte bara en symbol för Sveriges sjömakt, utan också ett exempel på framgångsrik historisk forskning och restaurering. Dess olycka och återupptäckt visar också på vikten av noggranna tester och övervakning vid konstruktionen av stora och komplexa byggnadsprojekt. Vasaskeppet lever vidare i historieböckerna som en tragisk, men fascinerande del av Sveriges historia.
